Idag skriver Ingela….
Micke är bortrest i jobbet idag så jag tänkte då skriva några rader och det får bli om det som har varit fokus för mig under senaste veckan. Det började för ungefär en vecka sedan med ilningar i tänder när jag åt eller drack något kallt. Ja, ja, tänkte jag, det går väl över. Men det gjorde det inte!
Efter ytterligare ett par dagar så började det göra ont även när jag åt varmt och jag tänkte att jag nog får ringa tandläkaren så snart det blir måndag. På måndagen var det ännu värre och efter att jag hade ätit eller druckit så startade en pulserande värk i högra delen av munnen. Det var dock omöjligt att känna var smärtan satt – inte vilken tand som gjorde ont, inte ens om det var i över- eller underkäken.
När jag kom till tandläkaren så kollade han om han hittade hål, fickor eller tandhalsar som var blottade men det fanns ingenting som tydde på något fel. Så det var bara att åka hem igen. Under veckan blev det sämre och sämre och på helgen började jag känna rejäl smärta och till slut kom jag också på vilken tand som gjorde ont. Det var bara att käka värktabletter och vänta på att det blev måndag. Jag kan garantera att man inte är världens trevligaste människa när man har tandvärk och helst skulle jag vilja krypa under en filt i soffan och ligga där. Jag som aldrig haft tandvärk förut förstod plötsligt människor som jag träffat och som sagt att de haft tandvärk.
På tisdagen fick jag tid hos tandläkaren och nu när jag visste vilken tand det var så blev det lättare för dem att undersöka tanden. Det visade sig att det var en stor spricka i tanden och alternativen till åtgärd var att antingen rensa tanden och göra en rotfyllning eller ta bort tanden. Om jag valde att rotfylla tanden så var det 50/50 att det kunde komma tillbaka igen och jag valde snabbt (0,5 sekund) att ta bort tanden. Jag ville inte riskera att få tillbaka denna helvetiska tandvärk!
Så nu är tanden borta och jag känner mig som en ny människa. Dessutom får jag dricka kaffe igen, vilket jag inte gjort på 1 1/2 vecka. Fantastiskt bra att det finns folk som vill bli tandläkare – jag hade aldrig valt det yrket men är grymt tacksam för att det finns människor som gör det.
Jag fick inte träna igår eftersom det kunde starta en blödning vid den borttagna tanden men idag har jag kört intervaller i stakmaskinen och lite styrka efter det. Skönt att kunna träna igen och att åter vara en glad människa som inte har ont och nu kan äta och dricka normalt.